Du har nu läst om tre händelser som är väldigt olika men ändå har mycket gemensamt, nämligen den stora frågan: Hur ska vi göra för att handla rätt? Ofta har vi möjlighet att handla på flera olika sätt. Skulle vi göra ett misstag går det att rätta till efteråt. Men ibland står vi inför livsavgörande beslut som faktiskt gäller liv eller död.
Skulle Scott ha lämnat den skadade mannen på isen och försökt rädda de friska? Skulle Heinz ha brutit lagen för att försöka rädda sin hustru? Skulle Irena Sendler ha riskerat sitt liv för de judiska barnen?
Andra typer av val kan röra aborter och dödshjälp. Ska tonårsflickan göra abort eller inte? Kan man säga att fostret har rätt till liv? Är det rätt att stänga av livsuppehållande behandling? Har man rätt att bestämma över sitt eget liv dvs be någon avsluta livet om man inte själv förmår? Är det rätt eller fel med dödsstraff?
Denna typen av frågeställningar kallas för etiska frågor. ETIK (=sed, vana, bruk) handlar om vilka värderingar vi har, och varför vi handlar si eller så. MORAL (= sed) är våra uppfattningar vad som är rätt och fel. Är det rätt att handla på det sättet? Eller borde jag ha gjort på ett annat sätt istället?
Hela livet ställs vi inför etiska situationer och detta formar vårt sätt att tänka och våra attityder. När tillräckligt många människor tänker på samma sätt, dvs har samma värderingar, uppstår en norm eller en regel för vad som ska gälla. (En regel är ofta formellt beslutat och nedtecknad, t ex lagar. En norm = oskriven regel.) Vi anpassar oss ofta till vad andra anser. Därför är det viktigt att själv bilda sig en uppfattning om varför jag tycker si eller så. Etik handlar alltså om att våga ta ansvar och veta varför man handlar på ett visst sätt.
Det kan vara bra att känna till att det finns olika sätt att resonera när det gäller att ta ställning till hur man bör handla. Man brukar tala om Konsekvensetik, Regeletik och Sinnelagsetik (ibland även kallad Avsiktsetik).
Konsekvensetik
Vissa människor anser att man ska utgå ifrån vilka konsekvenser en handling får. Effekten är det viktiga. En person som utgår ifrån konsekvensetik kan hävda att tonårsflickan måste först och främst tänka på sig själv, och att det därför är rätt med abort. En annan person som också utgår från konsekvensetik kan hävda att det främst gäller konsekvensen för fostret och att abort därför är fel.
Regeletik
Andra människor menar att det finns givna regler eller plikter som alltid måste vara utgångspunkten för handling. Det viktiga är själva handlingen – inte dess konsekvenser eller hur den som utför handlingen tänker. En person som utgår ifrån regeletik kan hävda att Heinz handla fel när han stal medicinen eftersom han bröt mot en lag. En annan person kan säga att en grundläggande regel är att alltid rädda liv. Därför var det rätt av Heinz att ta medicinen.
Sinnelagsetik
Ett tredje sätt att bedöma vad som är rätt eller fel är att utgå ifrån personens avsikter eller motiv för sitt handlande. Man kan hävda Scotts beslut att bära den skadade syftade till att rädda alla. Istället dog alla, men tanken var i alla fall god. Många är kritiska mot detta sätt att resonera eftersom man alltid kan säga: ”- Det var tråkigt att det hände, men det var inte min avsikt!” Trots detta styr just sinnelagsetik många av våra handlingar, fast vi tänker inte på det.
En etisk modell
Man kan naturligtvis inte säga: ”- Här är tre metoder att handla rätt. Välj en av metoderna och följ den.” I våra daglig handlingar använder vi utan att tänka på det, säkert alla tre vägarna för att göra ”goda handlingar”. Ofta använder vi flera vägar samtidigt. Effektetik kombineras ofta med regeletik osv. När vi vill studera hur våra handlingar formas kan det emellertid vara bra att försöka strukturera upp hur vi tänker innan vi utför en handling.
VAR LIGGER VI TONVIKTEN NÄR VI AVGÖR RÄTT HANDLING?
Tre delar finns alltid med nämligen;
Den som utför handlingen Regeln Konsekvensen
Tonvikten läggs olika beroende på vilken etisk syn man har. (Konsekvensetik, regeletik, sinnelagsetik.)
När vi avgör om en handling är rätt kan vi göra det främst genom att betona den effekt eller konsekvens vi vill nå. Då bör man namnge det man strävar emot. (KONSEKVENSETIK)
Den som utför handlingen Regeln Konsekvensen
Vi kan också lägga tonvikten på regler och handlingen i sig. Reglerna måste då formuleras och handlingarna grupperas så att regeln framträder tydligt. Vilken regler följer du? (REGELETIK)
Den som utför handlingen Regeln Konsekvensen
Tonvikten kan också ligga på den handlande. Avgörande blir då den tro eller övertygelse som styr den som utför handlingen. Övertygelsen bör tydligt klargöras. (SINNELAGS-ETIK)
Den som utför handlingen Regeln Konsekvensen
